Kort version

Tröskeln för CSRD höjs till 1 000 anställda och 450 miljoner euro. Bolag med 250 till 999 anställda slipper obligatorisk rapportering. CSDDD skjuts upp till juli 2029 och gäller bara bolag över 5 000 anställda. Men bolag som redan rapporterade under CSRD:s föregångare NFRD (Non-Financial Reporting Directive) fortsätter utan paus. SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation), EU:s transparensregler för finansmarknadsaktörer, tvingar fonder och banker att begära ESG-data från portföljbolag oavsett CSRD-trösklarna. Och ECGT (Empowering Consumers for the Green Transition), EU:s greenwashingdirektiv, börjar förbjuda generella miljöpåståenden utan belägg redan 27 september 2026. Bolag som avvecklar sin datainsamlingsinfrastruktur kommer sannolikt att behöva återuppbygga den inom ett par år.

CSRD: den nya tröskeln och dess blinda fläck

Den nya gränsen, 1 000 anställda kombinerat med 450 miljoner euro i nettoomsättning, träder i kraft för räkenskapsår som inleds 1 januari 2027. Första rapporten publiceras 2028. Bolag som redan har rapporterat under NFRD (FY2024 och FY2025) fortsätter utan avbrott.

Det som många missar: ESRS (European Sustainability Reporting Standards), de tekniska standarder som styr vad CSRD-rapporten ska innehålla, ska dessutom förenklas. EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group), det organ som tar fram ESRS, har fått uppdraget att leverera reviderade standarder med färre datapunkter och tydligare materialitetsbedömning. Första utkastet väntas hösten 2026. Det innebär att bolag i kärngruppen kommer att rapportera mot en standard som ännu inte är klar. Planeringen bör bygga på den nuvarande ESRS med beredskap för revision.

CSDDD: uppskjutet men inte tandlöst

Tre ändringar spelar roll. Personkretsen krymps till bolag över 5 000 anställda och 1,5 miljarder euro i omsättning. Transponeringsfristen flyttas till 26 juli 2028, tillämpning från 26 juli 2029. Due diligence-plikten begränsas till första ledet av direkta affärspartner; kravet på fullständig spårning genom hela värdekedjan stryks.

Det civilrättsliga ansvaret ligger kvar. Skillnaden: det är inte längre harmoniserat utan lämnas till nationell rätt. Frankrike och Tyskland har signalerat att deras transponeringar kommer att gå längre. Svenska bolag med verksamhet i dessa länder bör inte utgå från att svensk implementering blir den relevanta normen.

Det som inte ändrats

EU-taxonomin (852/2020) gäller. SFDR gäller. ECGT förbjuder generella miljöpåståenden från 27 september 2026. EUDR (EU Deforestation Regulation), förordningen som kräver att importörer bevisar att råvaror inte bidragit till avskogning, börjar gälla 30 december 2026 för stora operatörer. EU:s tvångsarbetsförordning (Forced Labour Regulation), som förbjuder produkter tillverkade med tvångsarbete på EU-marknaden, kräver fortsatt due diligence. Omnibus I senarelägger rapporteringsbördan för medelstora bolag. Resten av regellandskapet är oförändrat eller skärps.

Vad bolag bör göra

  1. Kontrollera exakt var ni hamnar. NFRD-arvtagare har ingen lättnad. Bolag mellan 250 och 999 anställda bör ändå överväga frivillig rapportering enligt VSME (Voluntary SME Standard), EFRAG:s förenklingsstandard för små och medelstora bolag, eftersom banker och institutionella investerare fortsätter att kräva ESG-data via SFDR.
  2. Behåll datainsamlingssystemet. Scope 3-data (indirekta utsläpp i värdekedjan, utanför den egna verksamheten), taxonomibedömningar och leverantörsinformation behövs för upphandling, bankrelationer och ECGT-efterlevnad oavsett CSRD-tröskel. Nedskalning leder sannolikt till omarbetning inom 18 månader.
  3. Inventera dotterbolag per medlemsstat. Identifiera de tre länder med flest medarbetare och börja bevaka lokala transponeringar av CSDDD. Frankrike och Tyskland ligger före.
  4. Låt juridik granska leverantörsavtalen mot CSDDD:s nya första-ledskrav redan nu. Att vänta till 2029 ger inte tillräcklig ledtid för omförhandling med nyckelpartner.

Källor