Kort version

Originaldirektivet från 2024 satte tröskeln vid 1 000 anställda och 450 miljoner euro i omsättning. Efter Omnibus I är tröskeln 5 000 anställda och 1,5 miljarder euro i global omsättning. Transponering senast 26 juli 2028, tillämpning från 26 juli 2029. Civilrättsligt ansvar harmoniseras inte längre — varje medlemsstat bestämmer själv, och länder som Tyskland och Frankrike har redan nationella lagar som går längre. Direktivets krav på en klimattransitionsplan ligger kvar, men den ursprungliga kopplingen till VD-bonus stryks. Det praktiska: börja med fördjupad due diligence i första ledet, skriv transitionsplanen nu, och behåll de kontraktsklausuler ni redan har.

Vad Omnibus I faktiskt ändrade

Omnibus I var en politisk kompromiss, inte en regelförenkling. De viktigaste förändringarna:

  • Personkretsen krymper väsentligt. Från 1 000 till 5 000 anställda, från 450 miljoner till 1,5 miljarder euro i omsättning. Uppskattningsvis 15–20 svenska koncerner träffas, mot tidigare kanske 100.
  • Värdekedjan begränsas. Full due diligence-plikt gäller direkta affärspartner. Indirekta led bara vid rimliga indikationer på negativ påverkan. Det innebär en operativ lättnad, men due diligence-plikten kvarstår för kända risker i indirekta led.
  • Civilrättsligt ansvar avharmoniseras. EU:s gemensamma skadeståndsanspråk stryks. Resultatet blir en lapptäcksreglering. Tysklands Lieferkettengesetz (leveranskedjelagen) och Frankrikes Loi de vigilance (aktsamhetslagen) — båda nationella due diligence-lagar som föregick CSDDD — lever kvar och väntas anpassas uppåt, inte nedåt.
  • Sanktionsnivåer. Ingen EU-harmonisering. Medlemsstaterna bestämmer själva — effektiva, proportionerliga, avskräckande. Sverige har ännu inte signalerat vilken nivå man siktar på.
  • VD-bonuskopplingen stryks. Klimattransitionsplanen ska finnas, men incitamentskopplingen till rörlig ersättning är frivillig. I praktiken kommer institutionella investerare att kräva den ändå.

Vilka svenska bolag träffas

Tröskelvärdena gäller hela koncernen globalt. Bolag som sannolikt omfattas inkluderar Volvokoncernen, Atlas Copco, Sandvik, IKEA, H&M, Electrolux, Ericsson, Securitas, ABB:s svenska verksamhet och AstraZeneca. Den exakta listan beror på koncernredovisningarna för 2027 eller 2028.

Tredjelandsbolag med EU-omsättning över 1,5 miljarder euro omfattas också. Globala koncerner med stor svensk verksamhet kan dras in.

Vad bolag bör göra under uppskovet

  1. Stäng inte ner due diligence-arbetet. Omnibus I är ett uppskov, inte ett återtagande. Investerings- och finansieringsmarknadens förväntningar förändrades inte den 26 februari.
  2. Fördjupa första ledet istället för att bredda ytligt. Kartlägg era 50 största leverantörer: vilka har egna due diligence-processer? Vilka saknar uppförandekod? Börja med de tre länder där ni har flest leverantörer i högriskbranscher.
  3. Skriv transitionsplanen nu. Artikel 22-kravet är inte uppskjutet på samma sätt och överlappar med CSRD:s (Corporate Sustainability Reporting Directive) klimatstandard E1. Avsaknad av plan vid första rapporteringstillfället kommer att noteras vid granskning.
  4. Bevaka nationella transponeringar. Tyskland, Frankrike, Italien och Nederländerna har egna utgångspunkter. Inventera dotterbolag per medlemsstat. Identifiera de tre länder med flest medarbetare och börja där.
  5. Behåll kontraktsklausulerna. Många koncerner har redan skrivit in due diligence-krav i ramavtal med leverantörer. Att ta bort dem nu sänder fel signal — både till marknaden och till den framtida tillsynsmyndigheten.

Källor