Kort version

Lönetröskeln höjs till cirka 90 procent av medianlönen, uppdaterad kvartalsvis av Migrationsverket. Arbetsgivare som ändrar villkor till arbetstagarens nackdel riskerar sanktioner. Den större förändringen är kedjeansvaret: i bygg, transport och städ kan huvudbolaget drabbas av företagsbot, näringsförbud eller avstängning från offentlig upphandling för brister hos underleverantörer. Förlängningsansökningar efter 1 juni bedöms mot den nya tröskeln — även om det ursprungliga tillståndet gavs under äldre regler.

Lönetröskeln i praktiken

Höjningen från ungefär 80 till 90 procent av medianlönen påverkar specifika sektorer mer än andra. En restaurangkock som tidigare kvalificerade sig vid 26 000 kronor i månaden behöver nu runt 29 500. En städare som låg precis på gränsen faller under. Det exakta beloppet varierar kvartalsvis — Migrationsverket publicerar det baserat på SCB:s lönestatistik.

Undantagen finns men är smala: säsongsarbetare i de gröna näringarna, forskare och högkvalificerade specialister med EU-blåkort (EU:s arbetstillstånd för högkvalificerad arbetskraft), och yrken på Migrationsverkets bristlista. De flesta arbetsgivare med tredjelandsarbetskraft i servicenäringar kan inte luta sig mot undantagen.

Kedjeansvaret

Det solidariska ansvaret gäller i bygg, transport och vissa tjänstesektorer. En byggherre, en transportoperatör eller en upphandlare av städtjänster kan hållas ansvarig för:

  • Underleverantörens lönesättning under tröskeln.
  • Saknade arbetstillstånd hos underleverantörens personal.
  • Utebliven inbetalning av sociala avgifter.

Sanktionerna är företagsbot, näringsförbud och avstängning från offentlig upphandling. Avstängning från upphandling har störst operativ påverkan för bolag med offentliga kontrakt som huvudsaklig intäktskälla.

Det räcker inte att ha en klausul i avtalet. Bolag behöver visa faktisk kontroll: rutiner för att verifiera tillstånd, lönenivåer och avgiftsinbetalningar hos underleverantörer. Dokumenterad, löpande, inte bara vid avtalsingång.

Förlängningsansökningar och den nya tröskeln

Pågående ansökningar bedöms enligt den lönenivå som gällde när ansökan lämnades in. Men förlängningsansökningar efter 1 juni 2026 bedöms mot den nya tröskeln. Det innebär att en arbetstagare som idag har giltigt tillstånd vid 27 000 kronor i månaden kan nekas förlängning om lönen inte höjts. Arbetsgivare som inte justerar löner proaktivt riskerar att förlora personal mitt i tillståndsperioden.

Vad bolag bör göra

  1. Inventera alla tillstånd med förlängningsdatum efter 1 juni. Lista medarbetare, nuvarande lön och den nya tröskelns belopp. Identifiera vilka som hamnar under och räkna om kostnaden för att höja.
  2. Uppdatera leverantörsavtalen. Lägg in klausuler om arbetstillstånd, lönenivåer och sociala avgifter. Avtala revisionsrätt — rätten att granska underleverantörens lönespecifikationer och tillståndshandlingar.
  3. Bygg en kontrollrutin för leverantörskedjan. Inte bara vid avtalsingång. Kvartalsvis verifiering av tillstånd och lönenivåer hos underleverantörer i bygg, transport och städ. Dokumentera varje kontroll.
  4. Koppla Migrationsverkets e-tjänst Sebra (systemet för elektronisk arbetsgivaranmälan) till HR-flödet. Anmälan av väsentliga ändringar i anställningsvillkor måste ske löpande. Manuell hantering skapar luckor. Integrera eller sätt en fast rutin med ansvarig person.
  5. Räkna på alternativet. Vissa befattningar blir för dyra att rekrytera från tredjeland. Jämför kostnaden för EU/EES-rekrytering mot den nya lönetröskeln plus compliance-kostnaden. I vissa fall är omställningen billigare.

Källor