Kort version

Våg 2 omfattar bolag med fler än 1 000 anställda och 450 miljoner euro i omsättning. Första rapporteringsåret: räkenskapsår som inleds 1 januari 2027. Det som behöver vara klart innan årsskiftet: materialitetsbedömning godkänd av styrelsen, datafångstsystem igång (inte Excel), revisor utsedd för hållbarhetsbestyrkande, och en trovärdig klimattransitionsplan. Scope 3 — indirekta utsläpp i värdekedjan, från leverantörer till slutanvändning — är den vanligaste bristpunkten. Börja med spendbaserad uppskattning och byt successivt till primärdata.

Materialitetsbedömningen — den vanligaste felkällan

ESRS bygger på dubbel materialitet: bolaget bedömer både hur hållbarhetsfrågor påverkar företaget finansiellt och hur företaget påverkar omvärlden. Den dubbla materialitetsbedömningen styr hela rapporten — vilka standarder som ska tillämpas, vilken detaljnivå som krävs, och var revisorn lägger sin tid. Tre misstag dominerar bland de bolag som gick före i våg 1:

  • Kopiera grannbolagets bedömning. Materialitet är kontextspecifik. Två bolag i samma bransch kan ha helt olika påverkansprofil beroende på geografi, leverantörsmix och kundstruktur.
  • Ignorera påverkansväsentligheten. Många tolkar materialitet som ekonomisk risk. Påverkansväsentligheten — vad bolaget gör mot omvärlden — väger lika tungt i ESRS och är den sida som revisorerna granskar hårdast.
  • Inte dokumentera processen. Bedömningen ska vara spårbar: vilka intressenter som hördes, vilka tröskelvärden som användes, vilken analys som gjordes. Bristande dokumentation leder i regel till anmärkning.

Scope 3 — den vanligaste bristpunkten

ESRS E1 kräver Scope 3-utsläpp enligt GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol, den internationella standarden för utsläppsredovisning) och dess 15 kategorier. I praktiken är det en leverantörsfråga snarare än en ren datafråga. Data måste samlas in från hundratals leverantörer i en form som går att revisionsgranska.

Två metoder fungerar i praktiken:

  • Leverantörsenkäter byggda kring CDP:s (Carbon Disclosure Project) frågeformulär eller IFRS S2 (den internationella standarden för klimatrelaterade upplysningar), levererade via en plattform. Responsfrekvensen bland svenska leverantörer ligger typiskt på 30–50 procent i första rundan. Planera för uppföljning.
  • Spendbaserad uppskattning som utgångspunkt, successivt ersatt med primärdata. Dokumentera metoden tydligt — revisorn accepterar uppskattningar om processen är transparent.

Revisorn — engagera tidigt, inte sent

ESRS kräver begränsad säkerhet (limited assurance) i första skedet. Skälig säkerhet (reasonable assurance) planeras till 2028 eller senare. Men begränsad säkerhet lämnar inte mycket utrymme för misstag. Revisorn kommer att granska materialitetsbedömningens dokumentation, datafångstprocesser för de mest materiella datapunkterna, beräkningsmetoder för utsläpp, konsistens mellan finansiell rapport och hållbarhetsrapport, samt iXBRL-taggning (det maskinläsbara märkspråk som CSRD kräver för digital rapportering).

Erfarenheten från våg 1 är tydlig: bolag som engagerade sin hållbarhetsrevisor före räkenskapsårets start fick färre anmärkningar. De som väntade till Q3 fick sena överraskningar i datakvaliteten.

Vad bolag bör göra under resterande 2026

  1. Slutför materialitetsbedömningen före årsskiftet. Den ska vara godkänd av styrelsen, inte bara av hållbarhetsavdelningen. Boka styrelsetid i Q4 2026.
  2. Bygg eller köp ett datafångstsystem. Excel klarar inte spårbar Scope 3-data eller revisionsverifiering. Välj en plattform som stödjer ESRS-taggning och leverantörsenkäter.
  3. Utse hållbarhetsrevisor nu. Kapaciteten bland de stora revisionsbyråerna är begränsad. De som väntar riskerar att inte få förstahandsvalet.
  4. Skriv en första klimattransitionsplan enligt E1. Den kan vara grov, men den ska finnas. Avsaknad av plan vid granskning leder till anmärkning.
  5. Koppla ihop med taxonomirapporteringen. Bolag som redan rapporterar enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning (klassificeringssystemet för miljömässigt hållbara ekonomiska aktiviteter) har en stor del av miljöinformationen färdig. Återanvänd den — dubbelarbete är onödigt.

Källor