Kort version

RAC (Committee for Risk Assessment), ECHA:s riskbedömningskommitté, har redan stött restriktionen ur hälso- och miljösynpunkt. SEAC viktar nu kostnader mot nytta och tar ställning till sektorspecifika undantag. Konsultationen som löper till 25 maj 2026 är fönstret för att påverka vilka övergångsperioder och undantag som överlever. Beslut i kommissionen väntas tidigast 2027. Ikraftträdande troligen 2028 med 18 månaders övergångsperiod per användningsområde. Men tre länder, Danmark, Frankrike och Tyskland, har redan nationella regler som ligger före EU-tidsplanen. Svenska bolag som exporterar dit arbetar i praktiken redan under striktare villkor.

Varför detta är annorlunda

Tidigare REACH-restriktioner har träffat enskilda substanser eller snäva substansgrupper. PFAS-förslaget täcker en hel kemikaliefamilj definierad genom struktur, inte genom specifik användning. Det gör att substanser som ännu inte är identifierade som problematiska ändå omfattas. Definitionen fångar fluorpolymerer, vilket drar in halvledar-, fordons- och medicinteknikbranscherna.

Sverige är med-initiativtagare tillsammans med Danmark, Tyskland, Nederländerna och Norge, men har inga större PFAS-tillverkare. Konsekvensen: svenska bolag är användare, inte producenter, och risken sitter i leveranskedjan snarare än i egen tillverkning. Naturvårdsverket leder den nationella strategin; regeringen avsatte cirka 70 miljoner kronor i 2026 års budget för förebyggande åtgärder.

Vilka sektorer som påverkas mest

Sektorer med hög PFAS-beroende och få mogna alternativ: halvledare och elektronik (fluorpolymerer i tillverkningsprocesser), medicintekniska produkter (membraner, implantat), fordons- och flygindustri (smörjmedel, ytbehandling), samt energisektorn (transformatorvätskor, batterikemikalier). Dessa sektorer kommer sannolikt att få längre övergångsperioder, men bara om de levererar data till SEAC-konsultationen.

Sektorer där alternativen redan finns, textil, förpackning, brandskum, kommer att fasas ut snabbast. Flera stora svenska detaljhandelskedjor har redan bytt bort PFAS i förpackningar och textilbeläggningar. Bolag som ännu inte påbörjat substitutionsarbete i dessa kategorier har kortare omställningstid.

Vad bolag bör göra

  1. Svara på SEAC-konsultationen före 25 maj 2026 om ni har sektorspecifik kostnadsdata eller dokumenterade hinder för substitution. Underlåtenhet att delta innebär att SEAC använder sina egna uppskattningar, som historiskt har underskattat industrins omställningskostnader.
  2. Kör en produktlinje-för-produktlinje PFAS-inventering. Inte en övergripande kartläggning utan en lista per artikelnummer: vilken substans, vilken funktion, vilken leverantör, och finns det ett testat alternativ. Börja med de tre volymmässigt största produktlinjerna.
  3. Kontakta leverantörer med fluorpolymerer i specifikationen och begär deras substitutionsplan. De som redan har en ligger flera år före i omställningen. De som inte har en signalerar ett leverantörsbyte.
  4. Bevaka dansk och fransk nationell reglering parallellt. Danmark förbjöd redan PFAS i livsmedelsförpackningar 2020 och har utvidgat till fler produktgrupper. Frankrike arbetar med ett nationellt förbud mot PFAS i kosmetika och textil. Bolag som exporterar till dessa marknader omfattas redan av striktare regler.

Källor